ny blogg - ulricalala

Jag har en ny blogg. En mer öppen blogg :)

Ett bättre liv

Snälla, kom med mig dit så kan vi inspireras tillsammans!

Hotellfrukost

När jag "var mitt uppe i karriären" fy fan så hade jag i snitt sex hotellnätter (ofta fler) per månad. Det blev alltså en del hotellfrukostar. Efter ett tag började hotellfrukostarna smaka dåligt; det fanns liksom ingen lust längre att frottera sig i nybakt bröd, leverpastej, prinskorv, äggröra, frukt, juice och bullar. Jag började bli en sån som bara åt naturell yoghurt, bär och nötter - sådant jag inte tyckte man skulle äta annat än hemma för bor man på hotell skall man ju "passa på"..

I morse träffade jag några arbetskamrater eller före detta, som min mamma vill att jag skall kalla dem och vi käkade lyxig och supergod frukost på det nya hotellet i stan. Nybakt bröd, leverpastej, prinskorv, äggröra, frukt, juice och croissanter. Även fyra pannkakor med bär, grädde och kaffe slank ner.

Idag uppskattade jag det. All of it. Och yoghurten hoppade jag över.

Häftig terapisession

Igår hade jag en av de häftigaste terapisessionerna någonsin. Vandrade från lågt till högt; varvade nutid med dåtid och sedermera även framtid. Jag vågade berätta sådant jag tidigare hållit för mig själv och varit för feg för att ens uttala högt. Jag blottade mig totalt och med en sådan insikt att jag själv blev förvånad.

Baka med Stevia

Förutom den uppenbara fördelen att det drastiskt minskar kalorimängden i ett bakverk, så smakar inte smeten speciellt gott. Detta räddar min mage eftersom jag då inte står och lapar smet istället för att baka ut den.

Att rengöra en vitlökspress

Jag kan ibland dra mig för att pressa vitlök eftersom jag starkt ogillar att sedan rengöra den. Idag kom jag på en finurlig grej som faktiskt funkade riktigt bra! Jag lät skalet på klyftan vara på. Köttet pressades ut och sedan kunde jag enkelt plocka ut resterande kött och skal, med endast några bitar kvar att diska bort. Ok, det blev lite spill men jag tycker ändå oftast att det räcker med knappt en vitlöksklyfta i som ikväll då jag gjorde guacamole så för mig kvittar det.

I will survive

- i alla fall är jag närmare den sanningen än någonsin. Resan till Indien och vistelsen där stärkte mig. Den stärkte min självkänsla och det var skönt att vara tvungen att göra allting själv för mig själv. Jag har aldrig haft direkt svårt, eller varit för feg, för att göra saker för andra. Men nu.. wow.. jag satte större värde på mig själv och gick emot min ofta starka lust att vända på klacken och fly. Eller gräva ner mig under täcket och vänta tills allt gått över. Detta beteende har jag allt för länge identifierat mig med och när jag läser arbeten, rapporter, blogginlägg och mejl från 2012 och tidigare.. så kan jag inte förstå att det är jag. Men nu.. jag hoppas jag from now kan hålla en tämligen rak linje från detta och bara klättra i min egen fulländelse.

All set?

1. skriva packningslista (kan ta med mig färre antal kläder denna gång)
2. tvätta det som inte är tvättat
3. kolla vilka böcker jag skall ha med och ev. komplettera
4. vara säker på att all medicin är uttagen och komplett
5. författa tre brev till viktiga ställen  ok, hann bara med ett.. resten i sthlm
6. mejla en viktig person
7. ringa ett ännu viktigare samtal
8. klippa klorna på hundarna
9. färga håret
10. fixa naglarna (eh, väldigt långa nu)
11. träna, träna, träna så jag bygger upp för att inte rasa ihop
12. besöka vänner jag inte träffat på ett tag mm.. trist.. får jag räkna med dem i sthlm?
13. ta bort mobilsvar har ju några dagar kvar i Sverige
14. ladda systemkameran
15. pussa asmycket på min kille! vi har ju några dagar kvar..

Som ni ser så har jag inte skrivit packningslista än. Tror jag har rätt god koll på vad jag skall ha med mig I've done it before men det är alltid bra att kolla en extra gång. Jag brukar tänka mig själv framifrån och gå nerifrån och upp - vad behöver jag ha med mig? Och så kollar jag i händerna; vad brukar jag ha där? Mobil, bok, läppglans, våtservetter, solglasögon, plånbok, penna, skrivbok - allt detta skall i det extra lilla handbagaget (jag reser bara med handbagage samt en extra liten väska). Sedan behöver jag all medicin lättillgängligt ifall ryggsäcken blir mystiskt stulen i taxin eller nåt samt min fina indiska sjal ifall det blir kallt.

Om jag är nervös? Lite. Pirrig mest. Jag behöver verkligen det här; för min bristande självkänsla, min bristande förmåga att ta det lugnt, för att skapa ett behov och kunskap av yoga & meditation; att hitta mig själv och våga vara själv men inte ensam.

Mycket att ta igen

Avslappningsövningen* jag gjorde hos terapeuten i måndags gjorde mig till ett grinande spöke på eftermiddagen, med följden att gårdagen tillbringades i sängen.

Jag har inte tid lyssna hur jag låter.. med sådana ras just nu, så idag har jag mycket att ta igen.

Efter ett lugn förmiddag med planering i huvudet, så skall jag cykla till stan för några ärenden. Sedan skall gymmet få sig ett besök och efter det hoppas jag allt klarnar. Iallafall mycket.

* jag skall beskriva den närmare sen

God matsmältning?

Det finns ett enkelt sätt att kolla om du har god matsmältning.

Ät en tesked linfrö (tänk på att blöta dem innan så du äter dem mjuka) utan att tugga. Gör detta vid lunchtid och i morgonbajset dagen efter skall du se linfröna. Gör du det så har du god matsmältning men om det tar 1-3 dagar extra så kan det vara så att du har problem.

Vid två tillfällen har ju druckit en häxbrygd en vecka, innehållande bl a linfrö hade jag linfrön redan i kvällsbajset, men då var ju inte magen frisk. Nu äter jag probiotika och inser att alla bakterier, båda onda och goda, är borta sedan de kraftiga antibiotikakurerna jag fick - både intravenöst och i tablettform - i Indien. Jag är redan bättre!

Ethan Hawke

Jag blev kär i Ethan Hawke i "Reality bites", där han spelar mot bl a Winona Ryder whom I wanted to be och deras kyss kunde jag se om och om igen. Ethan Hawke! Vilken lidelse!

Hursomhelst har jag nu hittat alla tre filmer han gjorde med Julie Delpy; ni vet den första där de träffas på ett tåg och sen tillbringar de typ en natt i Wien. Den första gjordes 1995, den andra 2004 och den nyaste gjordes faktiskt förra året. Jag tänkte det skulle bli en fin avkoppling och som bakgrund har jag nu den första, som jag såklart sett när den var ny jag var i en mycket romantisk ålder då och inte behöver se så noga.

Jag är definitivt inte kär i Ethan Hawke längre men det skall bli spännande att se hur de åldras genom åren som går.