50% socker

Nej, inte så att sockret tar upp 50% utan 50% av redan angiven mängd. Det är värt att ta upp.

Vet ni hur mycket onödigt socker som finns i de kakrecept vi följer?! Efter att jag startat min utmaning jag vet, jag har inte berättat om den ännu så har jag blivit pinsamt medveten om hur mängden socker är tillsatt ganska random. De senaste bakverken jag tillverkat så har jag halverat mängden socker. Halverat! Och bakverken har blivit minst lika goda, om inte godare (smaken kommer fram mer) och smeten/degen går ändå att få ihop. Kanske att man måste minska lite på eventuell vätska men det reglerar man ju själv.

Att vända på dygnet

• en kopp te och morgontidningen
• promenad med hundarna
• en kopp kaffe och tre mackor
• bonde söker fru och brownie

- och klockan är inte ens åtta.

Jag vänder inte på dygnet i allafall.

Sanningen om utbrändhet

I helgen pratade jag med en tjej som totalt utdömde begreppet utbrändhet. Vidare sade hon att hon inte trodde lösningen var att vara hemma på heltid; att alla behöver en meningsfull arbetsplats och känslan av tillhörighet. Hon jämförde det med när hon, för några år sedan, brutit benet och var hemma tre veckor från jobbet. Då blev hon, enligt egen utsago, "helt tokig" och på gränsen till socialt handikappad vilket är väldigt intressant för hon har nu en bebis på fyra månader och mig veterligt är man hemma från jobbet när man har en liten nyföding?

Hursomhelst så förstår jag henne. Jag har själv varit där. Tänkt att utbrändhet är någonting påhittat eller åtminstone så behöver man bara vila ett litet tag och bara drabbar kvinnor inom vården, som arbetat typ tjugo år inom samma yrke. Och jag har, som chef, suttit i telefon med dessa kvinnor och sagt "-Men skall du inte komma förbi och hälsa på?" eller på rehabmöten där vi pratat om byte av arbetsplats, träning och frisk luft eller kanske längre semester?

Nu har jag förstått att utbrändhet är så mycket större, mer komplicerat, jobbigare, destruktivt och framförallt att det även drabbar yngre kvinnor. Sådana som är högutbildade, drivna, med god social samvaro, som tränar, är ute i skog & mark, friska nåja, åtminstone tror vi det, självständiga och mitt i karriären. Sådana som jag.

Och då räcker det inte med en meningsfull arbetsplats och känslan av tillhörighet. Jag trodde också det! Jobbade 50% nästan ett år och kollapsade totalt när jag skulle upp på 75%. Jag var inte redo. Kanske aldrig någonsin? Jag trodde jobbet var min räddning och att mina arbetskamrater var dem som gjorde mig bättre, starkare, friskare. Men så fel jag hade. Det var jobbet det var fel på. Trots att jag bytt arbetsplats och arbetsuppgifter så var jag kvar i samma organisation. För att citera min terapeut: "Du brann för jobbet och nu har du brunnit upp".

Så nu sitter jag här, med mitt allra största projekt någonsin - att vila. Från att ha gjort minst tre saker samtidigt skall jag lära mig att ibland inte göra någonting. Förstår ni hur svårt det är?! Och svårast av allt är att ingenting syns på utsidan - jag är fysiskt väldigt frisk och när vi möts så möts ni av ett leende.

Eftersatt rumpa

Eftersom jag inte styrketränat eller varit på klasser som tränar rumpan på evigheter, så ser den ut därefter.

All löpning har gjort den fast och naken ser jag nya muskler som uppkommit. Men den allra största muskeln har definitivt krympt och putet har försvunnit.

Så efter det stundande löppasset blir det en cirkel med utfallsgång som bas, och sedan måste förlåt, VILL menar jag såklart jag ta itu med den här rädslan eller whatever för gymmet. Tagga!

Dagen-efter-piller

Hej, jag är sjutton år och vet inte hur jag skyddar mig från oönskade graviditeter. Igår hade min pojkvän & jag fantastiskt sex utan skydd. Ok, han kom inte i mig men det är ingen garanti va? Dessutom är jag mitt i ägglossningen så vi cyklade ner till apoteket och köpte Norlevo.

F**K

Igår hade jag möte med FK och min terapeut. Min kille var också med, som stöd. Är alltid halvt borta under dessa jobbiga möten, så igår ville jag ha med mig ett par extra öron.

Mötet gick bra, sa min kärlek. Har inte lyckats smälta det ännu. 

Allt jag tänker är platsbanken, platsbanken, platsbanken, platsbanken.. fastän det är långt ifrån aktuellt just nu.

Sockerfri #5

Dag 28. And I have cheated.

Big time.

Tårta igår och en påse smågodis à 21 kronor idag.

Nu mår jag (rent fysiskt) illa ok inte så bra psykiskt heller förstås.. that's actually why I cheated in the first place.

Svårast?

Helt klart att inte hjälpa till så mycket som jag vill, att inte hela tiden vara med runt de andra samt att ha vett att gå undan och vila.

Känns så väldigt lite JAG att det är sorgligt.

Sockerfri #4

Dag 24. Ok, jag "fuskade" lite i söndags och i måndags, då jag bakade kakor till vänner som förlorat en familjemedlem jävla hemskt att jag har erfarenhet av det och minns att mat & bakat var enormt uppskattat, liksom hjälp med hushållssysslor Men diabetiker* fuskar också ibland, så jag valde att förbise det. Back on track nu och jag funderar hur jag skall klara festligheter nu i dagarna tre?!

* skall återkomma till det, har nämligen en betydande roll i detta

Kurvig = sexig?

Jag har inte speciellt stora bröst (och jag älskar dem!) och rätt smal men jag är ändå kurvig på nåt vis. Höfter, midja, breda axlar; ptja tränad. Formen på mina ben är allt annat än raka/smala och rumpan är lite putig, typ.

Jag har inte svårt att hitta kläder men ibland önskar jag en mer rak figur, för jag tycker jeans sitter så förbaskat snyggt på en rak figur. Jag kan också önska mig långa ben i leggings och något större bröst i bikini. Likväl tycker jag tajta kjolar och klänningar är snyggt - men då känner jag mig alldeles för uppseendeväckande sexig?!

En lite mullig tjej tycker jag ser oerhört mycket sexigare ut i tajta, korta kjolar osv - än vad en lång, smal tjej gör. Rent visuellt alltså. Kan faktiskt bli lite åt det "porriga" hållet, vilket är olyckligt tycker jag.

När jag läser vad jag skrivit blir jag förresten än mer olycklig.. varför framhäver jag inte mina features på ett positivt sätt?! Näfan, skärpning..!

Sorry, det blev visst ett dead end.

Bebis-tricket

Har ni sett filmen "Hundtricket"? Idag lånade jag en bebis och woops, det funkar tydligen jäkligt bra med bebistricket också.. 

Intressant.

Jag var för trång

Helt enkelt.

F*ck eller det är ju tvärtom - no f*ck

Skall prova om en månad igen.

Mäta livmodertappen

Om en timme skall jag få en hormonspiral insatt. Har hört att det inte skall göra så ont, men att den inledande mätningen av livmodertappen kan kännas rätt rejält. Så det är jag nervös inför.

Återkommer med utförlig redovisning. Om jag överlever.

En utbränds bägare

Alla har vi väl hört det slitna uttrycket "Det var droppen som fick bägaren att rinna över"? Och uttrycket "Gå in i väggen"?

Nåväl, det är inte förrän jag själv borrades in i väggen, som jag verkligen förstått betydelsen av att hålla den där förbannade droppen från att välta bägaren.

Barn är livets gåva

När jag är med dina barn, älskade bror, så känner jag mig så nära dig och minns din kärlek, värme och stolthet över dessa fantastiska pojkar!

Vi saknar dig.

Sockerfri #3

Dag 18. Är inte ens sugen på Operatårta! 

Känns fan tragiskt.

Pessar vs. spiral

När jag kom till barnmorskan så var jag tämligen säker på att jag skulle välja pessar som preventivmedel. Jag hade gjort mina efterforskningar på In-ter-net och resultaten pekade mot pessar tyvärr måste jag säga, eftersom pessar tillhör den kategori ord jag tycker är allra fulast - tillsammans med mens, bresa, pulla och snaska kotte eftersom min kropp reagerar helt sjukt på hormoner.

 

Vad sade barnmorskan då? Blankt NEJ. Jag blev så chockad att jag började skratta. Hon fortsatte sitt nej med att det förstör love making; det är krångligt, skall på nån kräm, måste planeras, blablabla och så skall den sitta kvar fatta! sitta kvar!! i minst sex timmar efteråt, för att förhindra att några krigare letar sig in i kvinnans innersta. Vidare sade hon också blankt nej till kondom "ni är så unga och då skall man slippa krångel" och vips halade hon fram en spiral. En hormonspiral, skall tilläggas.

 

Där var de min tur att säga nej. "Jag mår ju inte bra av hormoner" pep jag fram. Men sanningen att säga blev jag också lite lättad som sagt så avskyr jag ordet pessar. Hursomhelst så påvisade hon alla fördelar och det låter ju klockrent? Hormonet i spiralen verkar mer centralt i underlivet alltså och åker alltså inte omkring i kroppen som de andra preventivmedlen. Kopparspiral är uteslutet eftersom det kan öka blödningarna och believe me.. det behöver jag inte!

 

Så nu har jag hämtat ut ett stycke spiral på apoteket (kostar typ 1200 kronor! jag betalade dock bara strax över 600, nån fördel skall man väl ha för att man är ett psykfall och knaprar tabletter?) och på måndag kl 10.00 skall den sättas in. Nervöst? Javisst. Skönt att få tillbaka sexlivet? Absofuckinglutely!!

Sockerfri #2

Dag 15. Är ibland så sjukt sugen på smågodis men när jag tänker efter så är det vanan, fina känslan, polaren, trösten som gör sig påmind.

Förut kunde jag inte stå emot det men nu är det inga problem. Jackpot joy!

Svalde tuggummit

Råkade just svälja tuggummi och har för jävligt ont i magmunnen.

Rekommenderas alltså inte.

Säkra perioder

Nu har jag inte fått ligga på nån vecka igen. Det märks hos både mig själv och min kärlek (vi brusar upp över småsaker). Detta beror dock inte på minskad sexlust - tvärtom det har vi pratat om mycket, en helt annan historia, utan för att jag inte litar på säkra perioder.

När jag började med mina nya mediciner så var jag tvungen att sluta med hormonella grejer, såsom p-piller alltså. Kondom är uteslutet så idag skall jag till barnmorskan och diskutera preventivmedel!

Skall bli skönt att kunna slappna av i sängen igen.

Snoka i andras mobil?

Rent moraliskt har jag naturligtvis svaret på frågan om det är ok att läsa sin partners sms eller kolla samtalslistan. Utan att vederbörande vet om det. MEN ibland kan jag förstå om man vill det, och framförallt att man GÖR det!

Ett ex på gymnasiet läste mina sms under tiden jag var på fest. Typ samtidigt som jag hånglade med en annan, vilket framgick av sms:et som skickades av en polare. Jag kunde knappast blamea honom för det?

Ett annat ex jag hade (tyvärr i vuxen ålder) hade i sin tur ett ex jag misstänkte att han inte kommit över. Lustig sms-trafik gjorde att jag blev fundersam om de inte hade tät kontakt. En morgon då han stod i duschen läste jag hans sms och såg då hennes smäktande längtan efter honom. Hans svar var artigt kyliga men klart jag blev irriterad! Nåja, jag kunde såklart inte säga att jag läst deras sms, men övertygade honom ändå att hon fortfarande var kär i honom och idag är de gifta och har två barn :)

Min nuvarande kärlek får många sms (och jag också) men vi pratar ofta om det. Vem som skriver och sådär. Jag tror inte han sms:ar någonting 'förbjudet' men om jag skulle få känslan av det.. så skulle jag inte tveka att kolla. Ellerjo, tveka skulle jag.. men nyfikenheten och kontrollbehovet skulle tillslut segra över rädslan vad jag eventuellt skulle få reda på.

Sockerfri #1

Nu har jag varit sockerfri fyra dagar.

Hurra till mig!