Jag har äntligen efter snart ett år yeah I know berört ämnet otrohet med min terapeut. Hon såg lite chockad ut när jag sa att jag varit otrogen i alla mina förhållanden. Inte romantiskt-jag-är-förälskad-otrogen utan mer ni vet.. jag-behöver-bekräftelse-och-en-kick-otrogen. Inte för att det förändrar graden av förjävlighet och svek.
Hursomhelst kom jag hem och delade detta med min kärlek. Det är en del av min sjukdom och jag har blivit bättre på att dela min framgång och process med honom. Men fick jag någon reaktion?! Nej. Vet inte vad jag hade väntat mig, men kanske en följdfråga? Typ "har du varit otrogen mot mig?" eller liknande. Men ingenting! Ok, jag lever med en kille som är noll svartsjuk men hur obrydd får man egentligen bli?
Skall eventually ta upp det med honom, hur fan man nu gör det? Jag vill inte leva med en svartsjuk kille - ever again - men i allafall någon som inte tar mig för given?
Det är så svårt att prata om detta, det är ju precis det jag gått i terapi under ett helt år för. Men det jobbiga är att det är så få som vet allt. Den som visste (som du träffat) har jag ingen kontakt med idag och jag saknar honom så.
SvaraRaderaDet är svårt att prata om. Jag kan inte se filmer med mannen som handlar om otrohet för jag skäms så. Jag kommer alltid få leva med det, kanske blir det lättare att bära.
Älskar dig! <3
Radera